Årets reflektioner går vidare och vi har nu kommit till slutet av våra framtidsspaningarna med teman och trender av relevans som kan vara till nytta för dig i dina beslut dom närmaste månaderna och åren.
Totalt har vi behandlat 10 teman och tendenser där dom senaste drivkrafterna berörda behovet av att förenkla komplexa frågor till enkla tal, behovet att tillhöra en grupp och utmaningen vi har idag när väldigt många frågor delas upp i fundamentala motsättningar.
I dagens artikel kommer vi att behovet av friktion och återgången till regleringar med bl.a. statlig iblandning. Utöver det kommer vi även att gå in på vad vi behöver göra för att kunna navigera i denna miljö. Livet är fullt av spännande utmaningar och nya möjligheter för den som är påläst, så läs och begrunda..
9. FRIKTION – DEN NYA TRÖGHETEN
Efter många år där idealet varit ”friktionsfritt” och ”sömlöst” märks nu en tydlig återgång till mer friktion i samhället. Handelstullar och olika handelshinder ökar, samtidigt som kraven på identifiering, spårbarhet och kontroll skärps. Regleringar kring AI, plattformar, betalningar och innehåll blir allt fler. I Sverige finns dessutom en ambition att göra grundlagarna svårare att ändra, i syfte att värna stabilitet.
Bakgrunden till dessa förändringar är ofta god: att motverka bedrägerier, skydda människors integritet, bekämpa desinformation och säkerställa skatteintäkter. Samtidigt finns en risk att den ökade kontrollen skapar ineffektivitet och tröghet som inte alltid står i proportion till nyttan.
Mycket tyder på att denna typ av friktion kommer att vara en del av samhället framöver. Förhoppningen är att den införs där den gör störst nytta och minst skada – eftersom en viss grad av friktion faktiskt också kan vara nödvändig.
10. PLANEKONOMI – DET MEDELLÅNGA PERSPEKTIVET
Allt fler tycks vara överens om att staten åter tar en större roll. Publikationer som Foreign Policy, Financial Times och The Economist – medier med en tydligt västerländsk, demokratisk och frihandelsvänlig utgångspunkt – har alla uppmärksammat denna utveckling.
Det finns en växande uppfattning om att staten behöver agera mer aktivt. Detta syns inte bara i politiken utan även inom näringslivet och bland liberala debattörer som traditionellt förespråkat mindre reglering. Även där hörs nu röster om att staten måste kliva fram tydligare.
Sverige har länge betraktat sig som ett föregångsland inom flera områden, särskilt när det gäller välfärdsstaten. Den positionen har dock försvagats, bland annat när det gäller myndigheternas digitalisering och förmågan att reagera snabbt vid allvarliga händelser. Framför allt saknas ofta ett medellångt perspektiv i planeringen. Beslut styrs i många fall av kortsiktiga politiska överväganden, ibland bara fram till nästa val. I andra änden finns mycket långsiktiga projekt, som stora byggsatsningar med tidshorisonter på flera decennier – ofta med förseningar och ökade kostnader som följd.
Den tidsram som ligger däremellan, och som skulle kunna driva mer genomgripande förändringar, hamnar lätt mellan stolarna. Det är här en mer planerad och statligt driven utveckling börjar ta form, i takt med att efterfrågan på statliga initiativ och nya institutioner ökar. Fokus flyttas mot vad som kan åstadkommas på sex eller sju års sikt – en tidshorisont som påminner om de klassiska femårsplanerna.
Samtidigt behöver vi inte blicka särskilt långt bort för exempel. Danmark har redan kommit långt i att strukturera den digitala kommunikationen som i framtiden kommer att vara central för företag, myndigheter och privatpersoner, liksom i hanteringen av sociala medier.
Ser vi bakåt har Sverige tidigare varit ledande inom områden som registersystem, personnummer och digital kommunikation. Det är en position som vore värd att återta – snarare än att gå mot en utveckling präglad av omfattande övervakning. Samtidigt är Sverige fortsatt mycket starkt när det gäller innovation i näringslivet och förmågan att skapa nya företag, något som blivit tydligt inte minst under det senaste året. För att möta framtiden behöver den offentliga sektorn, både i Sverige och inom EU, återvinna en del av den kvalitet och handlingskraft som tidigare präglat den.
MEN VAD KRÄVS 2026?
1. Arbeta med scenarier
Osäkerheten kommer inte att försvinna. Därför behöver organisationer arbeta strukturerat med olika tänkbara framtidsbilder – inte för att pricka exakt rätt, utan för att stå bättre rustade inför flera möjliga utvecklingar, även på några års sikt.
2. Skapa mening och tydliga berättelser
När de stora gemensamma berättelserna inte längre engagerar lika starkt växer behovet av fler mindre, men tydliga, sammanhang. Det handlar om att förklara varför en verksamhet finns, vad den vill åstadkomma och hur arbetet bidrar till något större.
3. Omsätta idéer i handling
Visioner utan praktisk handling leder lätt till frustration, medan handling utan en tydlig riktning skapar uppgivenhet. Ta tillvara människors vilja att agera genom att styra den mot mål som bryts ner i konkreta steg och som går att följa upp inom en rimlig tidsram.
4. Ha ett digitalt först-perspektiv
I ett samhälle där internet och digital teknik genomsyrar vardagen är data och digitalisering en grundläggande infrastruktur, inte ett tillägg. Varje tjänst, process eller förändring bör därför först analyseras ur ett digitalt perspektiv. Undantag finns, men utgångspunkten bör vara digital.
5. Förbered för ett annorlunda samhälle
Demografiska förändringar, klimatutmaningar och teknikutveckling – särskilt AI – pekar mot ett Sverige som kan se helt annorlunda ut om 20–30 år. Därför behöver beslutsfattande sträcka sig bortom mandatperioder och budgetcykler och ta nästa generation och deras framtida verklighet på allvar.
6. Skapa utrymme för möten mellan människor
I ett samhälle präglat av individualisering, digitala aktiviteter och ökande polarisering blir fysiska möten allt mer värdefulla. Att människor möts och trivs tillsammans är inte längre självklart, särskilt inte för unga. Därför behöver mötesplatser återtas och stärkas – över generations-, intresse- och åsiktsgränser.
Detta var allt i denna artikelserie, men du hjälp eller råd redan nu, så är du välkommen att höra av dig. Vi finns här för dig
Har du t.ex. mer akuta interims eller andra bemanningsbehov så hjälper vi dig givetvis gärna med det också. Tveka inte att höra av er. Hos oss får du alltid prata med en specialist som förstår din affär inom områdena Finance, Tech, Sales, Marketing & HR.